Anders Fahlman, journalist/copywriter:

- Behöver du hjälp med texter?
Ring 0708-733 940

Jag heter Anders Fahlman och jag arbetar som skribent. Jag skriver mestadels texter för kund-, personal- och företagstidningar av olika slag, och jag fungerar ibland också som redaktör för dessa. Jag har också stor erfarenhet av texter för bland annat webb, annonser, broschyrer och säljbrev.
Som skribent har jag inget specialområde. Under årens lopp har jag skrivit om betong, fartyg, medicin, bilar, säkerhetsdörrar, IT, utbildning, musik, banker, moderna träbyggnadskonstruktioner, fastighetsbolag, städföretag, barnavårdscentraler med mera. Alla nya ämnen är lika roliga att sätta sig in i. 
Du är varmt välkommen att kontakta mig om du behöver hjälp med texter. Slå en signal till 0708-733 940 eller skicka ett mail.

Senaste nytt:
Skognörden Björn Ferry - "Skogen är en bra investering"

Senaste bilagan:
Folkbildningskampanjen Kraftsamling Skog- Bilaga för LRF/Skogsägarna i Land 12 november 2010 (pdf)

Om gokart:
Familjen med en passion för gokart - motorbilaga i Upsala Nya Tidning (pdf)

Fler texter:
Betong, kalk och cement - två texter i Skanskas personaltidning (pdf)
Tjänstebilar - motorbilaga i Upsala Nya Tidning, sid 12-13 (pdf)
Stadsbilar - motorbilaga i Upsala Nya Tidning, sid 8-9 (pdf)
Kombibilar - motorbilaga i Upsala Nya Tidning, sid 12-13 (pdf)
Cancerns gåta - Barn & Cancer, nr 1 2007, sid 10-11 (pdf)
Neuroblastom - Barn & Cancer, nr 6 2006, sid 17-19 (pdf)
Ägarskiften i företag - Tidningen Tempo (Nutek) nr 2, 2005 (pdf)
Intervju med Carl Bennet - Tidningen Tempo (Nutek) nr 1, 2006 (pdf)
Resor med barnvagn - Liberojournalen nr 1, 2006 (pdf)
Delad föräldraledighet - Liberojournalen nr 3, 2006 (pdf)
10-månaderskontrollen på BVC - Liberojournalen nr 3, 2006 (pdf)
Långresor med små barn - Liberojournalen nr 4, 2006 (pdf)
Besök på BVC - Liberojournalen nr 4, 2006 (pdf)
Miljöbilar - Tidningen Brostaden nr 8, 2005 (pdf)

Resor - Sommarvandra i Alperna

Texter och redaktörskap:

The Metropolitan Opera i New York - bilaga för Folkets Hus och Parker i SvD (pdf)
Modernt träbyggande - bilaga för Sveriges Träbyggnadskansli i SvD (pdf)
Den olycksfria bilen - bilaga för BIL Sweden och MRF i DN (pdf)
Moderna träbyggnadskonstruktioner - Bilaga för Sveriges Träbyggnadskansli i SvD (pdf)
Bilglädje - bilaga för Bilia/Stockolm i DN (pdf)
Outsourcing - bilaga för ISS i DN (pdf)
Svensk sjöfart i medvind - bilaga för Sveriges Redareförening 100 år i DN och GP (pdf)
Svensk sjöfart - bilaga för Sveriges Redareförening i DN (pdf)
Svensk sjöfart - bilaga för Sveriges Redareförening DN (pdf)
De höga bensinskatterna - bilaga för BIL Sweden och MRF i ett 40-tal landsortstidningar (pdf)
Miljöbilar - bilaga för BIL Sweden om miljöbilar i DN (pdf)
Bilglädje - Bilaga för Bilia i GP (pdf)
Framtidens hälso- och sjukvård - bilaga för Stockholms läns landsting i SvD (pdf)
Säkerhetsdörrar - Bilaga för Daloc (pdf)
Vägen tillbaka - bilaga för Cancer- och Trafikskadefonden i SvD (pdf)
Underleverantörer - Bilaga för Fordonskomponentgruppen i SvD (pdf)
Hjärtinfarkt - bilaga för Hjärt- Lungfonden i SvD (pdf)
Våra vägar - bilaga för Svenska Vägföreningen i SvD (pdf)

Medverkan:
Bilglädje - bilaga för Bilia i DN (pdf)
SJ News - bilaga för SJ i SvD  (pdf)
Private Banking - bilaga för SEB Private Banking i Dagens Industri (pdf)

Idé och text:
Ingvar Oldsberg sätts på prov i en bilaga för Järnvägen 150 år (pdf)

Om design (för Daloc):
Borde fler svenska företag tänka på design?
-  Företagsledare i allmänhet är medvetna om designens betydelse. Men fortfarande finns det alltför många svenska företag som inte bryr sig om hur deras produkter ser ut. I dag räcker det inte med funktion.     
   Konkurrensen är allt för hård. Produkterna måste kommunicera något också. De ska berätta om företaget och locka till köp genom att vara attraktiva. De ska utstråla pålitlighet och säkerhet och de ska vara utformade på ett användarvänligt sätt. Allt detta gör man med hjälp av design, säger Siv Andersson.

Om bilar (för Bilia):
Den som går i en bilhall i Tyskland och tittar på begagnade bilar hittar så gott som bara ”långmilare”. Men bilarna som importeras till Sverige har ofta gått bara några tusen mil. Hur går det ihop? Svaret är att många bilar har manipulerade mätarställningar.
-Att manipulera en mätarställning är enkelt för den som vet hur man gör. Allt som behövs är ett datorprogram. I Tyskland är det inte ovanligt med annonser i tidningarna där mindre nogräknade personer erbjuder sig att ändra mätarställningar på bilar, säger Claes Götvall på Bilia.
   En annan risk som privatimportören löper är att bilen har defekter. Den som krockar med en bil i Tyskland får ut försäkringspengarna, och får behålla bilen. Den säljs ofta till en verkstad som reparerar skadorna och sedan säljer den vidare, ofta på export exempelvis till Sverige.
- Det kan nog vara befogat att fråga sig vilken omsorg som lagts ner på reparationerna. Därför bör man låta en auktoriserad verkstad kolla bilen innan man köper. Ofta saknas också originalhandlingarna på de här bilarna, säger Claes Götvall. 

Om Robert Aschberg (för Svenska Sjöräddningssällskapet):
- Jag har ett närmast perverst båtintresse och jag gillar alla slags båtar. Under årens lopp har jag haft många båtprojekt på gång men numera ägnar jag mer tid åt att åka båt än att fixa och dona med flytetygen på land. Mitt senaste projekt är liten livbåt som jag gjort i ordning, berättar Robert Aschberg.
   Hans båtliv tog sin början under barndomens somrar i Åbo skärgård där han var mer i båten än på land. - Jag seglade, fiskade och tog båten till handelsboden. Det var härligt, säger han.
   När Robert Aschberg nyligen kunde hämta ut sin alldeles nya båt gick en av hans största båtdrömmar i uppfyllelse.
- Det är en elva meter lång aluminiumbåt med vattenjet och en del andra finesser. För mig är detta den perfekta båten.
   Båten är byggd på ett varv specialiserat på snabba och robusta aluminiumbåtar som gör tjänst i polis-, tull- och militära organisationer världen över. Med fartresurser runt 35 knop är det en extrem båt.
   Robert Aschberg är väl medveten om vilka krav en sådan båt ställer på föraren. Som förberedelse inför sommarens båtturer har han därför nyligen genomgått en kurs i höghastighetsnavigering.

Om Vårdguiden (för Stockholms Läns Landsting) :
- Man hör på rösten och tonläget i vilket känslomässigt tillstånd personen i telefonen är. Om han eller hon är upprörd så gäller det att förmedla känslan av att vi verkligen har tid att lyssna. Det handlar om att lugna och att genom vår sjukvårdskunskap ge den som ringer en insikt om att problemet kanske går att lösa hemma. Särskilt som förstabarnsförälder kan det vara lätt att oroa sig mer än vad som kanske är nödvändigt, säger Lena
   När det gäller barns sjukdomar är det ofta samma frågor som återkommer.
- Det handlar ofta om förkylning, feber eller magsjuka. Många som ringer är oroliga för att barnet ska drabbas av uttorkning och de undrar om de bör åka in till sjukhuset. Ofta råder jag dem att vänta, behandla barnet hemma och sedan ringa igen och berätta hur det går. Utifrån det får vi göra en ny bedömning.
- Detta, att vara sedd och att veta om att man inte längre står ensam med sitt problem, har ofta en lugnande inverkan. Om jag inte är här fyra timmar senare så svarar en kollega. Det tidigare samtalet är journalfört så kollegan kan snabbt sätta sig in i ärendet, säger Lena

Om simning (för just ingen alls):
Titta noga nästa gång det är simtävling på tv. Åtta atleter med rakade kroppar, alternativt klädda i kroppsslimmade dräkter, slankt muskulösa, dyker som torpeder ner i det tempererade vattnet med ett mål i sikte. Att ta sig till andra sidan bassängen så fort de bara kan.
   De har ägnat år åt att bygga upp de rätta musklerna och finslipa sin simteknik för högsta möjliga fart genom vattnet. Armarna går som lärkvingar och skummet yr. Det! Går! Snabbt!
   Eller, är det det det gör? För titta på tv:n! Där, bredvid simmarna, längs bassängkanten, promenerar en korpulent kontrollant i vit hatt. Han går sakta och makligt, men håller ändå utan vidare jämna steg med de topptränade simmarna som kämpar sig fram genom vattnet.
   Man frågar sig; varför väljer simmarna vattenvägen, när de kan komma betydligt snabbare fram till andra sidan bassängen om de gick längs kanten? Varför överhuvudtaget hoppa i vattnet?
   Den dagen en simmare ställer sig själv samma fråga, och knallar runt bassängen istället för att hoppa i, den dagen kommer att innebära en revolution för simsporten. På precis samma sätt som när Dick Fosbury revolutionerade längdhoppssporten när han visade att man kommer mycket längre om man hoppar längdhopp baklänges.
   Det är därför som simning är den larvigaste sport som finns.

Om Carl Bennet (för Nutek) :
Hur är läget för Sverige i dag?
-  Läget är bra men stora utmaningar väntar runt hörnet. Globaliseringen har kommit oss nära in på skinnet. Den innebär möjligheter men också konkurrens. Förr var de nordiska länderna, Tyskland och England våra främsta konkurrentländer. Nu upplever vi konkurrens från hela världen. Och det är inte vi som blivit sämre. Det är omgivningen som blivit bättre. Dessutom kan man i dag flytta kunskap, kapital och kompetens till andra länder över en natt. Så var det inte för låt oss säga 20 år sedan.
- Det viktiga nu är att vi är uppmärksamma på vad som faktiskt händer istället för att senare fråga oss; ”vad var det som hände?”. I det läget är det för sent. Då kommer Sverige att uppleva en tillbakagång.

Om stadens byggnader (för Jones Lang LaSalle) :
Genom byggnaderna bildar sig besökare eller investerare ett intryck av en stad. Husen kan även bidra till att invånarna känner stolthet. Och en positiv anda bland invånarna gör också intryck på människor som överväger en flytt till staden.
- Ett vanligt sätt att manifestera sin stad är att skapa så kallade ikoniska byggnader. Det är hus som på något sätt ”sticker ut” – kanske genom sin storlek eller sin utformning. Byggnaderna blir omtalade och omskrivna och därmed blir också staden omtalad och omskriven, säger Nadja Granström som arbetar med research på Jones Lang LaSalle i Göteborg.

Om köpcentrum (för Jones Lang LaSalle) :
Men vad krävs egentligen för att skapa ett attraktivt köpcentrum?
-  Varje centrum är unikt med sina egna förutsättningar. Det gäller att genom rätt blandning av butiker förmå kunderna att komma dit, vilja stanna och att sedan komma tillbaka. Ett bra läge och god tillgänglighet är förstås viktigt, liksom att miljön är attraktivt utformad. Det har också stor betydelse hur köpcentrumet förvaltas och marknadsförs. Ett framgångsrikt centrum är en marknadsplats som ”är värd en resa”, säger Lars Backemar. 

Om BVC-besök (för Libero):
Vid tiden kring ettårsdagen är det dags för en läkarkontroll. Nu får barnet också den tredje vaccinationen. Reaktionen på denna varierar från barn till barn.
- Egentligen är det ju positivt med en reaktion på vaccinationen eftersom det visar att barnet utvecklat antikroppar mot sjukdomarna, säger Birgitta Klang.
   Det är ganska vanligt att föräldrar uttrycker en viss oro över sitt barns utveckling. Man vill gärna jämföra med andra barn i bekantskapskretsen som kanske ”kommit längre”.
- Men man behöver oftast inte oroa sig. Vi människor är alla olika och barn brukar utvecklas i sin egen takt, säger Birgitta Klang. 
   Många föräldrar uppfattar 1-årsåldern som en mycket positiv ålder. Det lilla barnet håller på att utveckla sin egen personlighet. Det är nyfiket och vill vara med i olika sammanhang.
- Detta sammanfaller också med att föräldrarna nu börjar komma in i föräldrarollen ordentligt. Om man kanske var spänd och lite osäker i början har man nu funnit sig tillrätta med de olika rutinerna, säger Birgitta Klang. 

Om ett tankfartyg (för Sveriges Redareförening):
Det knakar och brakar när det 250 meter långa tankfartyget Stena Arctica arbetar sig fram genom den tjocka isen. Hon är på väg från den ryska oljehamnen Primorsk som ligger längst in i finska viken.
   Vid lastningen var det 31 grader kallt, och i finska viken är isen metertjock. Stena Arctica, som klarar sig utan isbrytarhjälp, är på väg mot ett oljeraffinaderi i Brofjorden med 115 000 ton råolja i lasttankarna. 
   För de flesta andra tankfartyg innebär sådana temperaturer och sådan is många problem, men inte för Stena Arctica. Hon är nämligen byggd för att motsvara högsta isklass; 1A Super.
   Skrovet är kraftigt förstärkt och målat med en färg som inte nöts bort av isen. Fartygsmotorn är 30 procent starkare än normalt och propellrarna är utformade för att klara gång i mycket tjock is. Slangar, packningar, fönsterlister och andra viktiga delar på fartyget är försedda med ”heaters” för att klara stark kyla.

Om en het sommar i Europa (nyheter för barn):
Länderna i södra Europa är kända för sitt varma och behagliga sommarklimat. Men i augusti har vädret inte varit ett dugg behagligt. Nej, invånarna och alla turisterna har plågats av en fruktansvärd värmebölja.
   Den varade i flera veckor. Värmen var så stark att den ledde till att flera tusen människor dog. Och runt om i södra Europa flammade mängder av skogsbränder upp.
   Många länder och städer satte värmerekord. I Tyskland var det 40,8 grader en dag. Paris slog värmerekord med 42 grader. Och i norra Italien visade termometern 42,9 grader.
   I Frankrike och Tyskland var det så varmt att man tvingades stänga flera kärnkraftverk. Annars fanns det risk för att de skulle gå sönder.
   Den franska rivieran, som en del av kusten mot Medelhavet kallas, drabbades hårt. Skogsbränder rasade på flera ställen. Många bostäder brann ner, och flera människor dog. Fransmännen misstänker att det var någon som tänt eld på skogarna.

Om föräldraledighet (för Libero):
För inte så länge sedan var det en självklarhet att det var mamma som skulle vara hemma med det lilla barnet. Så är det inte längre. Ännu så länge delar vi inte alldeles lika mellan mamma och pappa, men vi är på god väg dit.
   Många pappor som utnyttjar sin möjligheter att vara pappalediga vittnar om hur värdefull de tycker att tiden hemma med barnet är. De talar gärna om den nära kontakten som utvecklas, och som skapar en bra grund för fortsatt nära relationer när barnet växer upp. Det är också en tid att senare se tillbaka på med varma känslor
   Och för det lilla barnet är det dubbelt värdefullt att känna lika stor trygghet för båda föräldrarna även under livets allra första år.

Om en räddningsbåt (för Sveriges Redareförening):
   Det går till exempel att manövrera räddningsbåten så att flaket hamnar lågt i vattnet under den nödställde. När föraren sedan gasar på lyfts flaket och personen ligger tryggt ombord. Eftersom båten drivs med hjälp av vattenjet finns inga propellrar som kan ställa till skada.
   Om olycksplatsen ligger långt ut måste Rescue Runner transporteras dit. Därför fungerar den som däcksbåt på sällskapets större räddningsfartyg. Det går också att flyga räddningsbåten hängande under helikoptrar.
- Hade vi haft den möjligheten vid Estoniaolyckan skulle många människoliv ha räddats, säger Rolf Westerström.
   I dag har Sjöräddningssällskapet 20 Rescue Runner i drift och ytterligare 10 är beställda.
   Rescue Runner väcker stor uppmärksamhet var den än visas. Den har presenterats i bland annat Holland, Norge, England och Sydafrika och många sjöräddningssällskap har visat intresse.

Om Frankrike (för barn) (för Bonnier Utbildning)
Frankrike har fått sitt namn efter frankerna. Det var ett folk som levde i Frankrike för många hundra år sedan.
   I slutet av 1600-talet och början av 1700-talet var Frankrike mycket mäktigt. Då regerade kung Ludvig XIV, som kallades ”solkungen”.
   Kungen styrde landet helt på egen hand. Han lät bygga många praktfulla slott, bl.a. det fantastiska Versailles. Kungar runt om i Europa beundrade Ludvig XIV. De försökte leva som han gjorde, med mängder av tjänare och vackra kläder.
   Många fransmän tröttnade på hovets och adelsmännens lyxliv, och den 14 juli 1789 utbröt den franska revolutionen. Kungafamiljen och många adelsmän sattes i fängelse.

Om en entreprenör (för Daloc):
Hennes mod har tagit sig många uttryck. Till exempel när hon som nytillträdd 22-årig vd satsade företagets hela kapital på en ny ”produktionslina” som medgav serieproduktion av dörrar i kvalitetsklass 1; en djärv satsning som lönade sig.
   Under årens lopp har Daloc, under Inga-Lisa Johanssons ledning, gjort många tunga investeringar i teknik som hela tiden syftat till att göra produktionen av dörrarna så rationell som möjligt.
- Vi har en superidé för produktionen, som Inga-Lisa uttrycker det.
   Parallellt har man gjort strategiskt viktiga företagsförvärv och där har det långsiktiga syftet varit att skapa ett så heltäckande produktutbud som möjligt. I sortimentet i dag finns ”allt” från de nya exklusiva säkerhetsdörrarna med träfront, via brand-, ljud- och säkerhetsklassade trä- och ståldörrar, till 30-tons högsäkerhetsdörrar som ska tåla explosioner och skottlossning. 

Om miljöbilar (för BIL Sweden):
Elisabeth är miljösamordnare vid läkemedelsföretaget Fresenius-Kabi. Därför var det kanske inte så konstigt att hon valde en miljöbil när det blev dags att välja ny tjänstebil.
- Jag erkänner att jag var tveksam innan. Det fanns många frågetecken eftersom det ju handlar om ny teknik. Finns det barnsjukdomar? Hur är servicen? Är bilen svårstartad på vintern? Är den tung att köra?
   Men efter att ha kört sin nya tjänstebil i 10 månader förstår Elisabeth att hon oroade sig i onödan.- Ja, allt har fungerat över förväntan. Det har inte varit några som helst problem. Och fastän det är en miljöbil så är den faktiskt både starkare och snabbare än min förra bil som var en bensinbil.
   Bilen som Elisabeth kör är en Toyota Prius. Det är en så kallad hybridbil vilket innebär att förbränningsmotorn får hjälp av en elmotor vid till exempel accelerationer, med väsentligt lägre bränsleförbrukning som följd. 

Om en bilprofessor (för Fordons Komponent Gruppen):
Som forskare och professor inom Innovation and Operation Management har Christer Karlsson djupa kunskaper om den internationella fordonsindustrin. Han blir alltmer frågande inför den kortsiktighet som de svenska fordonstillverkarna visar upp gentemot sina leverantörer.
- Ja, fordonstillverkarna kräver till exempel att allt mer produktutveckling sker hos leverantörerna. Samtidigt är det inte alls säkert att den slutliga ordern hamnar hos det leverantörsföretag där utvecklingen skett. Och även om den gör det så finns det ingen garanti för att företaget får ordentligt betalt för sitt arbete, säger Christer Karlsson.

Om ett leverantörsföretag (för Fordons Komponent Gruppen):
Haldex Traction är ett exempel på ett framgångsrikt svenskt leverantörsföretag. Men många svenska leverantörer har problem i dag. Vad bör svensk leverantörindustri göra för att behålla sin position?
-  För att kunna behålla sin position krävs att de svenska leverantörerna får möjligheter att växa. Fordonstillverkarna går samman och blir allt större och då måste också leverantörerna ha styrka och resurser att leverera de volymer som krävs. Svensk leverantörsindustri har faktiskt förlorat mer till företag i EU-länderna är till de utpräglade lågkostnadsländerna, säger Ulf Ahlén.

Om en tågprofessor (för SJ):
Vad är egentligen anledningen till tågets comeback?
- Järnvägen har visat sig ha så många fördelar jämfört med andra trafikslag. Tåget är miljövänligt, säkert och tar liten plats. I dag är järnvägen också det snabbaste färdsättet mellan många viktiga orter, samtidigt som man kan använda restiden till att jobba eller koppla av. Tåget har helt enkelt blivit marknadsledare.
   Järnvägen kommer att ha en avgörande betydelse för den regionala utvecklingen i olika delar av Sverige, till exempel i Mälardalen, anser Bo-Lennart Nelldal.

Om en operationsmetod (för Sophiahemmet):
Den operationsmetod som oftast används vid Sohiahemmet kallas Gastric Bypass..
- Metoden innebär att vi snörper åt magsäcken så att bara en liten del återstår för att ta emot födan. Sedan använder vi en del av tunntarmen för att skapa en ny förbindelse med tjocktarmen. Vi skapar också en liten öppning mellan ”gamla” magsäcken och tunntarmen så att magsafterna kan strömma till, säger Göran Lundegårdh. 
   En operation får omedelbar effekt.
- Viktnedgången börjar direkt och varar sedan i cirka ett år. I genomsnitt förlorar man cirka 80 % av sin övervikt med den här metoden Men hur stor minskningen blir beror i hög grad på den enskilda patienten. Det är väldigt viktigt att man börjar röra sig ordentligt. Och man måste äta rätt. Annars kan man få en del problem.

Om hjärtinfarkt (för Hjärt-Lungfonden):
Hur undviker man att drabbas av hjärtinfarkt? Var aktsam om riskfaktorerna, det vill säga håll koll på blodtrycket och kolesterolet, håll vikten, motionera, rök inte och försök att inte stressa. Och var särskilt försiktig om du har diabetes.
   En som tidigare inte brydde sig så mycket om rökningen och stressen är skådespelare Bert-Åke Warg, som haft två hjärtinfarkter.
- Ja, inte tänkte man så mycket på hälsan innan infarkterna. Det var massor av jobb på oregelbundna tider, man åt gott och mycket och så rökte jag. Dessutom var min fru sjuk under många år, berättar han.
   För tio år sen kom den första infarkten.
-  Ingen som inte haft en hjärtinfarkt kan föreställa sig hur det känns, säger Bert-Åke Warg med eftertryck.

Om en gammal amerikansk senator (för Dagens Politik):
Strom Thurmond är i dag en allmänt aktad politiker, även om allt fler ifrågasätter om han som 94-åring verkligen är i stånd att fullgöra sina plikter som federal lagstiftare.
   Bland de svarta i South Carolina är han inte direkt populär, men ändå respekterad. Men en gång var sydstataren Strom Thurmond själv symbolen för segregationen mellan raserna i det amerikanska samhället. Det tydligaste uttrycket för detta var presidentvalet 1948 när en grupp uppretade sydstatsdemokrater bröt sig ur och bildade ett eget parti i protest mot president Trumans program för medborgerliga rättigheter för landets svarta. Partiet, som kallades ”Dixiecrats”, utsåg Strom Thurmond till sin kandidat.

Om Nederländerna (för barn) (för Bonnier Utbildning):
Holländarna har i alla tider handlat mycket med andra länder. Nederländerna brukar ibland kallas för ”porten till Europa”. En stor del av de varor som Europas länder importerar, kommer med båt till någon av Nederländernas stora hamnar. Staden Rotterdam har den största hamnen i världen. Därifrån skickas varorna vidare med långtradare, tåg eller med kanalbåt.
   Nederländerna är en välfärdsstat. Det betyder att staten ger olika slags bidrag till invånarna, t.ex. pensioner till äldre eller till änkor (kvinnor som blivit ensamma sedan deras män dött). Barnbidrag och stöd till sjuka eller arbetslösa är andra exempel på bidrag från staten.
   De senaste åren har Nederländerna fått en del problem med sin ekonomi. De holländska politikerna försöker därför att minska bidragen, eftersom staten helt enkelt inte har lika mycket pengar som förr. Landet har också drabbats av hög arbetslöshet, precis som många andra länder i Europa.

Om en rik ryss (nyheter för barn):
Nu har Roman Abramowitz alltså köpt fotbollslaget Chelsea FC. Hur mycket betalade han för laget? Jo, 1 800 miljoner kronor.
   Han köpte laget i början av sommaren. Sedan dess har han gjort av med ytterligare nästan 1 300 miljoner kronor, genom att köpa nio toppspelare till laget. Några av dem är Damien Duff, Joe Cole, Juan Sebastian Veron och Hernan Crespo.
   Genom dess köp hoppas Roman Abramowitz, och lagets alla fans, att Chelsea ska bli det bästa laget i England. Ja, helst det bästa klubblaget i världen.
   Roman Abramowitz har sagt att han inte bestämt hur mycket pengar han ska lägga ut på spelare. Men behöver han köpa mer för att vinna så kommer han att göra det.
   Hur kan det komma sig att Roman Abramowitz är beredd att betala så mycket pengar för ett fotbollslag? Det är helt enkelt hans lilla hobby, sägs det. Han gör det för att det är kul.

Om primärvård (för Stockholms Läns Landsting):
- Vi upptäckte att vi hade så många fall där vi inte lyckades komma vidare. Det kunde röra sig om patienter med kronisk värk eller svåra oklara sjukdomssymptom och beteenden där det var nödvändigt att få en psykiatrisk bedömning, berättar Ulla Martinsons som också var den som tog initiativ till samarbetet.
   Psykiatrikern heter Leena Maria Johansson och hon är privatpraktiserande med landstingsavtal. Hon är också legitimerad psykoterapeut och har tidigare arbetet som överläkare inom psykiatrin.
   Leena Maria arbetar vid vårdcentralen på halvtid och behandlar patienter som lider av till exempel depression, ångest eller stressrelaterade symtom. Patienter som behöver hjälp av ett psykiatriskt team remitteras till den psykiatriska öppenvården.
   Det nära samarbetet mellan distriktsläkarna och psykiatrikern betyder mycket för patienterna vid Flemingsbergs vårdcentral.
- Nu kan vi enkelt och snabbt skicka patienter vidare till Leena Maria istället för att hänvisa dem till den allmänna psykiatrin där det kan vara långa väntetider. På så sätt blir tillgängligheten till vården mycket bättre, säger Ulla Martinsons.